Dagen i landsproblem blev att sova under AC n vilket har resulterat i en tjock hals och rinnande näsa. Jag blir typ aldrig sjuk, och det är jag inte nu heller utan mest lite snorig och nysig men det är ett ypperligt tillfälle att lägga in texten om hur alla människor älskar av vara sjuka.
Känner man sin kropp någorlunda vet man ju hur man ska göra för att inte bli sjuk.

Nä jag lägger inte in den nu, utan den får komma som en blixt från en klarblå lite senare.

Annars fick dagen börja med en strandpromenad på den 6-8 km långa stranden. Det är lite oklart om den är 6 eller 8 man säger lite olika.

Efter det la jag mig på solstolarna vid stranden och tog igen mig lite. Det har varit ett väldigt farande dom här dagarna med allt från haj fångst till marknader till fläktar till att behöva ta hand om Leo.. Jag kände mig helt enkelt lite slut.
Eftersom ingen ville komma förbi min stol med en banana split så gick jag in till poolen för att pröva lyckan där. Nä det var dödfött.

Till lunch skakade jag och Henke av oss dom andra två stofilerna som hade beslutat sig för att ta en promenad i den allra värsta hettan mitt på dagen, på stranden. Vi skrattade ondskefullt åt deras dumhet och gick till en restaurang vi varit på några kvällar tidigare då jag åt en sjukt god grillad fisk, asså sjukt god!
Denna gången bestämde jag mig för en grön curry gryta. Mumma var det om det inte hade varit för att den brände sönder hela min mun och hals.
My gaad det gjorde till och med ont att drick efter det. Men det var nog ganska bra för mycket snor kom ut…Och ut ska det ju!

På em satte jag mig i en taxi och for bort till kamala för att träffa Linda och Robban och gå på marknad.
Det var så sjukt varmt och fuktigt, och jag som var röd i hela pannan och glansig i hela ansiktet måste ju ha sett helt jäkla Svenne bananig ut.
Linda tog fram sina säljskills och använde dom till att pruta med. Vägrade ge sig gjorde hon också, antingen skulle hon ha sitt pris eller så gick hon..grymt!
Om ingen visste det förut så kan jag tala om att vi alla har svart bälte i shopping. Jag fick hela tiden påminna dom om att deras väskor redan var fulla. Eller ja, jag sa det en gång iaf och jag tror into dom hörde men ändå!
När vi inte orkade handla mer blev det lite dinner på deras hotell, inte för att vi var hungriga utan snarare för sakens skull.

Sen var de tack och godnatt efter en tuktul färd hjem…!