Åhhhhh vad joooobigt jag har det! Jag är så godissugen på kvällarna nu mera. Går och vankar av och an. Ni vet in i kylskåpet, där fanns inget gott. In i skafferiet, där fanns heller inget gott. äh vafan in och kolla kylen igen, kanske missade jag något? Kanske har det mirakulöst dykt upp något sen sist, en liten pysslig som fyllt kylen medan jag kollade skafferiet. Nääää inget. I det här läget duger ju allt man ratat tidigare som inte varit onyttigt nog när man svullade. Nu är det egentligen inte tillräckligt nyttigt för en bantare men man intalar sig det för stunden. I förrgår var det kanelknäcke, igår var det mandlarna och russinen som var kvar från juleglöggen och ikväll hittad jag en gammal påse med low carbbröd i frysen som åkte i rosten. Kvällarna är helt klart värst och det räcker inte med att dricka lite te. Det blir man inte nöjd av. Det är tuggandet som man vill åt. Mjölk brukar också gå bra. Och det dricker jag fortfarande ibland. Det är precis tillräckligt onyttigt och tillräckligt nyttigt. Men inget annat blir det. Tankarna börjar flyga iväg till att man kan väl ändå få äta lite popcorn. Några poppisar kan ju inte skada . Att det här med bantning inte är för mig, jag väntar tills Lillis är 18 och jag kan hänga på gymmet dygnet runt istället. Skjuta upp det. Men näeh inte nu när jag kommit igång. Det är ju lätt att sitta och tycka synd om sig själv. Sitter man här på lördagkvällen och är ”hungrig” inte får man äta godis och utslag har man över hela kroppen som kliar. Men det är fan inge synd om mig. Jag lever inte för att äta, jag äter för att leva!!!