Kategoriarkiv: Blogginlägg

PT Sanna..?

Idag tyckte en av mina PT kunder att jag skulle leta djupt inom mig, för han var säker på att jag skulle hitta lite barmhärtighet. Jag gjorde inte det.

För övrigt så är det inget som kallar mig för PT – Sanna. Och det är tur det för jag är så mycket mer än så!
Godnatt..

Dagens T.

Idag har jag hängt i RedCorden och märk att min slappa träningsattityd på sista tiden gjort mig svagare..Fuck!
Gjorde ett försök att bränna på med mycket armhävningar, det var tungt men det är bara påt igen förihelvete! Och favoriter som utfall bakåt(kills me every time) och sidoplanka(pust)
Efter det var det bara att vräka i sig mat på isis(islandstorgets pizzeria)

Testade även en ny assövning som jag snott från..ehmmh.., hittat på själv! Fast jag tänker inte säga vad det är för övning, man kan faktiskt ta och boka PT istället!
Got to get back to work now. PT cirkel , 2 PT kunder och ett Gymintro väntar, hare gött alla goa gubbar!!

20130321-154040.jpg

Jag har gjort en fasansfull upptäckt..

Jag upptäckte här om dagen att jag är grym på att springa bakåt. Asså jag är nästan snabbare och har mer kraft bakåt?!?!?!
Mina framsida lår är dominanta det vet jag men när jag tänker efter så har jag kört mycket utfall bak på sista tiden. Det vet man ju vems fel det är, inte mitt, det är det sällan!

Så hur löser man detta? Ja antingen får jag ju börja gå baklänges eller så kanske det är dags att ta tag hamstrings en gång för alla…
Maskinträning är inte riktigt min melodi, men jag måste nog göra några test samt träna till benen så dom blir lite mer lika starka(svaga). Som det ser ut nu är hö hams. Svagare och hö femoris starkare. Vänster säte svagare och vä pirifiormis överbelastad.
Fattade ni?
Det gjorde inte jag!

För övrigt så har jag träningsverk efter mitt seniorpass. Så Linda du får nog ta tillbaka det om att jag var stark.
Att pulsa djupa benböj och sen köra långsamma på det var tydligen en hit!!!

20130220-171630.jpg

Stora tankar på bussen mot BP

Efter att ha läst både Jonas Bergqvist och Jonas Coltings arga utbrott på sina bloggen kommer ett här från mig med. Jag ska försöka att inte ta i så jag spricker…

I helgen har jag unnat mig att jobba med gamlingarna på hemmet. Där kan man tydligt se vad som händer då man släpper taget om sin hälsa och blint lägger den i någon annans händer. Många av dessa gamla stofiler äter näringsfattig mat, rör sig för lite och förlitar sin överlevnad på mediciner och vad läkaren säger.

En typisk kost för dessa personer ser ut som så.
Frukost: Gröt, med mjölk och sylt. Macka och kaffe. Samt 1-13 tabletter av salig blandning
Lunch: bjuds det oftast på fettsnål mat( när jag kockar kan jag lova att det gå åt grädde, panshisarna ÄLSKAR DET), kolhydratrik mat(man spär ut alla köttätare med så mycket potatis och grönsaker som möjligt, troligtvis en ekonomisk fråga) ja jag säger inte så mycket om lunchen, för det är helt klart det bästa målet. Det stekt dock alltid i margarin och så ska det vara nån efterrätt, varje dag.
Fika: kaffe och nått Bakverket. Med det menar jag bulle, kaffelängd eller sockerkaka. VARJE DAG! Samt 0-3 tabletter
Middag: Ngt enklare som soppa, rårakor, köttbullar och potatis eller dylikt.
Kvällsfika: Macka och ett glas mjölk, te eller kaffe. Samt 0-10 tabletter.

(Säger bara en sak, fy fan vad glad jag är att min grötfrukosttid är förbi, vilken fattiglappsmat. Inget jag utsätter min atletiska kropp för!)

Ja vad ska jag säga. Det är inte konstigt att alla är taskiga i magen. Stackars magar att ständigt bli matade med socker och stärkelse med jämna mellanrum med noll utrymme för vila. Att man sedan får mer fibrer samt magmedel gör inte saken bättre. Det kommer med ålder att bli helt besatt av toabesök.
Ca 25% har diabetes och får medicin för det. Då tänker man så här. Nu måste kalle här äta något sött för jag ska ge honom 16 enheter insulin nu, och det blir ”jättekostigt” om det inte finns något socker att frakta. Kan man inte istället rekommendera diabetikerna att äta det som påverkar blodsockret minst och ta insulin utefter det. Nä du, det går inte.

Jag tror inte att jag äter så mycket en dag då jag tränar, och ffa inte så mycket kolhydrater och socker. Herregud säger jag bara.
Men går man efter Livsmedelsverkets rekommendationer, så gör man..

Så man proppar alltså i sig socker hela dagen, ligger i nån slags koma och sen undrar man varför man inte kan sova på natten, inte ens med 4 sömntabletter. Nä jag skämtar inte, vissa har det! Så är det med allt knark, när man vänjer sig, behövs det mer.

Bara för att för att det är så här och det är ”normalt”, så betyder det inte att det ska vara så. Det betyder inte att väldigt många människor skulle kunna ha det så mycket bättre. Både personalen och dom boende får betala för vad Livsmedelsverket, läkemedelsindustrin och livsmedelsindustrin rekommenderar oss att göra.

Nu är det dags att ta eget ansvar. Mår du inte bra av att trycka i dig stärkelse, gör inte det då, och möla inte på men massa fibrer på det. Hallå kaos i magen, jag skulle också bli förbannad av en sån behandling och tvinga ut det snabbt och effektivt. Gillar du inte den plastisga smaken på margarin/bensin så ät inte det heller. Tro inte på allt som sägs och allt man hör. Tro inte på vad som står på löpet, reklamerna eller på studier som är finansierade av läkemedelsbolagen eller livsmedelsindustrin själv. Känn efter själv, forska, läs innehållsförteckningar. Tycker man att det är för jobbigt eller slöseri med tid, så tänker inte jag inte slösa min tid på att ta hand om dig då du blir sjuk!
Idag är läkemedelsindustrin så produktiv att det snart inte finns några friska människor kvar. Och vad gör vi när alla är sjuka? Vem tar hand om oss då?

Det mesta sitter mellan öronen på oss människor. Våra negativa tankar tar över våra kroppar och vi misslyckas med saker om vi egentligen skulle klarat av. Gör inte så mot dig själv. Orka kämpa emot.

Och sen var det bara en sak till…

JÄVLA NAPRAPATJÄVLAR!!!

Jahapp det var min helg det, over and out.

20130218-201154.jpg

En vanlig tisdag..

Min hals stör sig på allt jag gör idag. På att jag tränar,
att jag pratar, att jag pratar och tränar samtidigt, på att jag
äter, på att jag andas och så klart att jag sväljer lite då och då.
Jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på för att den ska bli
nöjd?! Gå hem och sova är inte ett alternativ! För övrigt försöker
jag vänja mig eller bestämma mig om det var ett bra beslut att
färga håret igår.. Det var lite impulsartat det hela och jag gjorde
det innan jag skulle gå och lägga mig, vilket resulterade i att
håret torkade på kudden och jag inte fick se resultatet förrens på
morgonen då jag fick en smärre shock av spegelbilden. Påsarna under
ögonen gjorde inte direkt saken bättre! Ja såhär har jag det idag,
ingen vidare träning, halsont och allmänt trött. Jag fick iaf visa
mina skills på att lägga folk i framstupa sidoläge, eller stabilt
läge dom det heter nu, när en medlem säckade ihop på gymmet idag.
Sjukt tur att vi gick HLR utbildning i fredags må jag säga! Nä jag
måste jobba om 8 min, här kommer en bild…

20130212-145326.jpg

Thai…

Jahapp då var man i Thailand då.
Senast jag var utomlands i Hongkong, så gick jag upp 4 kg i vätska på en vecka. Det är hopplöst i dom här varma kolhydrats länderna. Helvetet börjar redan med flyplansmaten och flygresan i sig. Är man inte van att kolhydratsladda varje dag så känns det extra jobbigt då man verkligen känner hur man svullnar upp. Det är nog ingen slump att jag blir sugen på kaffe i dessa situationer eftersom det är vätskedrivande. Jag brukar också sakna gymmet, och så är det med det.
Sen hjälpte de inte mycket att man hamnade på en ö där dom beslutat att bara servera vegetarisk mat i 2 dagar. HJÄÄÄLP! Det höll på att bli min undergång.
Denna gången har jag förberett mig lite mer, men inte fullt ut. Flygplansmaten var lika rolig som jag förväntat mig, men jag tryckte i mig den eftersom jag inte hade med mig ngt själv.
I min väska dock denna gången har jag laddat med proteinpulver och kokosfett. Samt ett hopprep och mina fivefingers. Vi får se hur pass mycket jag kommer att använda det. Min plan är väl att ev utöva nån slags träning men mest promenader. Mitt fokus för denna resa är avkoppling. Lata dagar på stranden umgänge med mitt resesällskap och bara ha det gött. Resten får ordna sig. Så är det när man gör allt på känsla, gör man allt på känsla blir det alltid bra!
Den verkliga utmaningen kommer nog att bli att stretcha. Min naprapat kompis sa att jag måste stretcha höftböjaren lika mycket som jag suttit still. Hum 7 h på flygplatsen (eftersom planet var försenat) 1 timma på vägen dit, 10 h i planet och sen 1 timme till hotellet.
Jaha det blir 19 timmar det, på varje ben. Då har inte jag tid att sitta här och skriva..

20121107-144902.jpg

Tiden..

Tiden flyger verkligen förbi. Helt plötsligt är det slutet på oktober det regnar och är kallt. Det känns som att sommaren nyss börjat men den har redan hunnit tagit slut. Ju äldre man desto fortare verkan tiden gå. När man var liten var det en oändlighet mellan middagen och lördagsgodiset och nu hinner man inte ens reagera när en månad gått. Ibland kan man undra om det är värt allt slit för att hinna med allt man ”ska” hinna. Man ska åka till och från jobbet, man ska vara på jobbet, ta hand om familjen, laga mat, vårda sina relationer, ha egen tid, städa, tvätta, träna, dricka vin, gå på bio och fika med svärmor.

Är det värt att stressa fram och tillbaka för att hinna allt?

De flesta människorna pallar inte och börjar sålla. Oftast är det träningen som åker först. I folks ögon verkar just träningen vara mindre viktigt. Den vanligaste ursäkten man hör när folk inte tränar är…Jag hinner inte.

Jag köper inte det.

Det gäller bara att se det från ett annat håll. Tränar man och mår bra lever man inte bara längre, man håller sig frisk längre också. Är det inte det dom flesta är ute efter, ett långt och friskt liv? Där man har energin och styrkan att göra de sakerna man vill. Umgås med dom du vill umgås med, när du vill och under förutsättningar som du bestämmer. Inte vad sjukvården säger eller den personen du måste ha hjälp av.  I de gamlas värld, dom som är beroende av sjukvården och äldreomsorgen, har det gått tillbaka till den oändliga väntan. Man väntar på mat, på hjälp, på mediciner och för somlig även döden(Gud vad munter den här pepptalken blev då).

Jag vet väldigt många som är livrädda att hamna i det situationen och jag vill gärna tro att vi kan göra väldigt mycket för att inte hamna där.

Kroppen vill röra på sig, då mår vi bättre. Det spelar ingen roll om du lägger din tid på att dricka vin och gå på bio(vilket dock kan vara bra för själen). Det du gör idag sätter grunden för hur du kommer må om 10 år.

Mycket handlar om planering och prioriteringar. Det kan låta skit surt att alltid behöva planera allt. Jag känner att jag prioriterar att planera så jag kan prioritera att hinna med allt.

Fånga dagen, lev i nuet, lev för framtiden(mycket man ska hinna med som sagt) och ta tag i din hälsa idag. Och kanske viktigast av allt ha kul!